Intermezzo: En sorts löfte

T och jag köper en ny bokhylla. En vacker, handslipad, oljad skapelse för böcker som ska vördas och smekas. För böcker som har lästs och uppskattats, inte för böcker som tittar på en som dåliga samveten.

I den gamla hyllan, bland de böcker som så småningom ska få flytta över till den nya, står (minst) 26 dåliga samveten. 26 böcker som ska läsas och inlemmas i den samling av lästa böcker jag är beredd att stå för. Bland böckerna finns författare som Asimov, Enquist, T. Lindgren, Sartre, Banks, Wolf, Süskind, Gibson och en rad andra. Från början bestämde jag mig för att jag inte fick köpa några nya böcker förrän jag tagit mig igenom de gamla, men det visade sig vara för svårt. Så samtidigt som jag betar av listan skaffar jag också nya böcker. Redan nu har jag skaffat mig Twilight (för att se vad grejen är) och Midnight’s Children (för att jag fascineras, är nyfiken och vill vidga mina vyer).

Själva projektet är ett led i min ambition att ta tag i min röriga omgivning. Jag brukar säga att min allmänna splittradhet och delar av min rastlöshet beror på att jag påbörjar saker utan att avsluta dem. Att köpa böcker utan att läsa dem är absolut en del av det hela. Så för att få min hjärna i fas med min värld, och för att lugna ner hela min tillvaro, kommer jag systematiskt att beta av listan. Duktigt.

Ett av de stora dåligs samvetena är förstås den här bloggen,s om har legat nere i nästan ett år. Men nu kommer jag igen!

Så det kommer att komma lite recensioner av dåliga samveten här. Det betyder att jag kommer närmre och närmare ett inre lugn.

Jaja. Man kan ju hoppas i alla fall.