Jag läser Pelevin oerhört långsamt. Jag misstänker att det beror på att det han tycker är en spännande del av historien tycker jag är ganska ointressant, och vice versa. I Babylon utforskar han, precis som i Omon Ra, idén om Ryssland som ett bländverk. Här tar vi några magiska svampar, lite (eller egentligen rätt mycket) kokain och några doser LSD och blir guidade igenom 90-talets Moskva, det antika Babylon och mycket avancerad PR-ideologi. Ciceron är bla Che Guevara som talar till oss genom ett ouijaboard. Det hela är mycket märkligt, och efter ca halva boken började nog korrekturläsaren somna, tror jag, för en del mycket märkliga grammatiska fel dyker plötsligt upp. Men om man bara orkar, ochkankse läser boken på något kortare tid än en månad, är den verkligen läsvärd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar