The Prophet (Khalil Gibran)

KG föddes i Libanon, men kom att spendera större delen av sitt liv i USA. Han skrev dels på engelska, dels på arabiska. Jag tror att han skrev The Prophet på engelska... I alla fall. Jag utgår från det, för det verkar så. Eller så är det en översättnign från arabiska. Det är lite svårt att klura ut. Hans prosa är i alla fall enastående, fantastisk!
The Prophet räknas som ett av de mest inflytelserika verken för religiös utveckling under modern tid. Och det kan jag förstå. Det som lärs ut är tankegångar som passar mycket väl in i de mystiska traditionerna i såväl islam, kristendom och judendom, och smälter ganska väl in i en rad österländska religioner också. Allmängiltigheten är alltså rätt stor.
Handlingen är att en profet ska lämna området där han varit de seanste åren, och en sierska kommer till honom med delar av byn. De ber honom att dela med sig av sin visdom innan han lämnar dem, och de ger honom speciella ämnen att tala om, tex kärlek, äktenskap, rikedom... De kanske mest citerade styckena är de om kärlek och äktenskap. Jag tänkte inte säga mer, utan bara citera mina favoritstycken, som jag har gått tillbaka till flera gånger udner läsningens gång.

Ur Om kärlek:
Love has no desire but to fulfil itself.
But if you love and must needs have desires,
let these be your desires:
To melt like a running brook that sings
its melody to the night.
To know the pain of too much tenderness.
To be wounded by your own understanding of
love;
And to bleed willingly and joyfully.
To wake at dawn with a winged heart and give
thanks for another day of loving;
To rest at the noon hour and meditate love’s
ecstacy;
To return home at eventide with gratitude;
And then you sleep with a prayer for the beloved
in your heart and a song of praise upon your lips.

Ur Om äktenskap:
Love one another, but make not a bond of love:
Let it rather be a moving sea between the shores
of your souls.
Fill each other’s cup but drink not from one
cup.
Give one another of your bread but eat not
from the same loaf.
Sing and dance together and be joyous, but let
each one of you be alone,
Even as the strings of a lute are alone though
they quiver with the same music.

Give your hearts, but not into each other’s
keeping.
For only the hand of Life can contain your
hearts.
And stand together yet not too near together:
For the pillars of the temple stand apart,
And the oak tree and the cypress grow not in
each other’s shadow.