Jag är en splittrad person, ofta i högvarv, har svårt att fokusera, koncentrera, slutföra. Det är ytterst sällan jag är helt lugn inombords. Min älskling är oljan som stillar mina vågor, han är mannen som tar min hjärta i sin hand och låter det slå jämnt och tryggt, han är mitt lugn.
Ibland, ibland läser han för mig. Då ligger jag på sidan, med knäna lätt uppdragna, ena armen instucken under kudden, ögonen halvslutna, öronen spetsade för att höra ordentligt, den fria armen nära honom.
Jag associerar högläsning med värme, trygghet, närhet, kärlek, med att kunna berättelsen utantill med ändå vilja få den berättad av någon annan. Hans röst som läser för mig stillar mitt inre.
Taylor Mali uttrycker det här med läsningens viktighet väldigt, väldigt väl.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar